Observerat; hjärnaktivitet

Jag tror att mina hjärnceller, de yttersta spetsarna på diverse trådar inuti i mitt huvud har så smått börjat vakna. Nätter av sömn, makliga morgnar, lugna stunder i hemmets trygga vrå har fått något att börja spritta igen. En idé har iallafall börjat gro och jag känner iver! 

Idén inbegriper bland annat just denna låt som fick mig att börja spontandansa tillsammans med Wilmer ute på gården idag med bilens bas dunkande och i skenet av bilens lyktor.

Här och nu

Lugnet lägger sig. Jag sitter med ett glas rött och hör de andras djupandning från sovrummen. Stjärnorna i fönstren, ljusstaken och julgranen ger rummet det dunkla ljus jag behöver. Julen kom och gick även i år. Trots en del tvivel, sista minuten stress och att livets alla nyanser visade sig på kort tid så åt jag julmiddag med de allra närmsta och käraste jag har hemma hos oss. Tomten kom och kring kaffebordet dök ännu fler av familjen upp. Med syster och pojkarna här känns alltid mitt hjärta lättare och barnen njuter av kusinernas uppmärksamhet och närvaro de med.

På julannandag firade vi vår Tilde och hennes tre år. Tjejen som bara blir mer cool och bestämd för varje vecka som passerar. Jag känner att året vi har framför oss med tre-åringen kommer att bjuda på mycket intressant och utmanande för både oss föräldrar och storebror. En egen vilja som dessutom kommer till uttryck måste väl ändå ses som en positiv egenskap!

Nu efter några sköna mellandagar med långa sovmorgnar, filmer, böcker och lite mer uteliv än annars så börjar jag även känna att kroppen och knoppen börjat ta till sig av den välbehövliga vilan denna ledighet ändå är. Det är dags att börja blicka fram emot det nya året som stundar och denna gång vill jag tro att årskiftet / skarven mellan gammalt och nytt verkligen har betydelse. Inget dramatiskt är på gång, men det känns som att året 2014 gav mig erfarenheter och lärdom som jag hoppas och ska försöka använda mig av för att göra nästa år bättre. 

Kvällens hjältar

Helgbilder

Pappa!

Idag har farsdag firats i säkert de allra flesta hem, så även hos oss. Med mat och dryck har vi visat vår   uppskattning. För visst var det så att vägen till mannens hjärta går via magen :). Kom att tänka på den här ca 30 år gamla bilden ikväll.  Pappa och jag tillsammans hemma hos momma och moffa troligtvis vid någon julbjudning. 

Jag är tacksam och  glad över att pappa finns här nära oss och att mina barn får chansen att lära känna  honom och skapa minnen tillsammans med honom. Sen vet jag att det är många som denna dag saknar och sörjer en pappa som tyvärr inte längre finns i livet.

För min pappa innebär den här dagen också sorg, saknad och ett besök till en gravsten, men för honom är det ett av hans barn som ligger där. Sonen som lämnade för tidigt, sonen som 19-åring gick vidare till en annan värld innan både egna föräldrar och mor- och farföräldrar. 

Farsdag, en dag med glädje, sorg, saknad och minnen. Ta vara på varandra alla dagar så länge ni kan!

Cirkusfamiljen

Fördelen med att ha en totalt oinredd och ofärdig övervåning är att den kan nyttjas som 70 kvadratmeter gymnastiksal. I ljuset av en pannlampa och en ficklampa var det fullt ös uppe på vinden ikväll. Det var akrobatik, gymnastik och skuggfigurer i en salig blandning.

 

Jag lever och är här

Ljuset är kort, mörkret är långt. Ibland, men mera sällan gnistrar solen till. Jag är en mamma som jobbar, mötas och som egentligen skulle vilja mer, men timmarna räcker inte till. Nu är november här och mitt sikte ligger någonstans där vid 20 december när vi får jullov och många dagar på rad tillsammans i familjen. 

Lediga dagar

Jag och barnen är lediga torsdag-söndag den här helgen. Verkligen skönt med förlängda veckoslut när vardagskvällarna och timmarna i vardagen ofta känns som för få och dessutom har nästan alla lediga timmar hemma hunnit bli mörka nu också. Hittills under ledigheten har vi hunnit med lite kompishäng och även en tur till  Tropiclandia. Nu sitter jag med min kaffekopp och lyssnar till Radio Vegas "Föräldraliv" medans barnen kollar på barnkanalens morgonutbud. Snart på med kläderna och ut och lufta oss i den kyliga höstluften. 

Nya fredagsrutiner

Jag har haft den andra helt lediga fredagen på rad idag. Det känns som att vi är på väg att skapa oss en ny skön fredagsrutin. Både förra fredagen och idag har jag och barnen tagit oss till biblioteket, plockat i hyllorna och läst lite här och där. Tidigare har vi mest använt bokbussen som vår källa till hemlånade historier och berättelser. Idag kom vi hem med någon film inför helgens stunder i soffan samt en väska full med nya barnböcker att bläddra och läsa tillsammans. Jag har alltid älskat böcker, både som barn när mamma läste högt för mig och även sen när jag själv fick dyka in fantasivärldarna som gömmer sig innanför bokpärmarna. Och så vet jag ju hur viktigt läsandet är för barnen, så jag hoppas bara att vi lyckas öppna deras intresse för böcker och läsning och på något vis få det att hålla i sig också när de blir äldre.

September som försvann

 

Jag har tänkt en massa tankar om smått och stort och formulerat en massa ord. Jag önskar att tankarna och orden funnits här och varit bevarade. Jag önskar att jag kunnat gå tillbaka för att se och kunna läsa vad september 2014 var för mig. Jag har varit närvarande här och där, men jag har också varit väldigt frånvarande ibland. Jag har rusat från det ena till det andra, haft ett huvud fullt med virrvarr och känslor som svallat. Jag önskar jag skrivit ned för att kunna reflektera i efterhand varför jag gjort som jag gjort och varför jag känt som jag känt. Men orken och tiden för dessa små stunder av lugn och ro och skrivlust har verkligen inte infunnit sig den senaste månaden. Jag hoppas på bättring och mer skrivande framöver för mitt eget välmåendes skull.

Och rönnarna med dess bär är alldeles obeskrivligt vacka i år. Stora, röda klasar som lyser upp hösthimlen och ger den ett rodnande skimmer. Det har iallafall inte gått mig förbi.

Kryssningen

Åkte Stockholm tur och retur med härligaste kollegiegänget jag känner över helgen. Mag- och käkmusklerna fick sig ett ordentligt träningspass i och med att vi mest skrattade och sjöng så tårarna rann mellan vi inmundigade diverse godheter som Viking Graces restauranger bjöd på. Jaa, det var det bästa dygnet på länge, jag har fyllt på med en rejäl dos rå men hjärtlig humor, ätit underbart god mat i flera repriser, lyssnat till ett otroligt musikaliskt och stämningsfullt big band, njutit av septembersol på soldäck och så blev det också att ta med sig hem några fina klädesplagg ur taxfreen.

 



Krutrök, fiskfjäll och kräftstjärtar

Den här helgen fortsatte i samma bana som senaste helg. Villaavslutning har avverkats såsom traditionen bjuder. Marschaller, stormlyktor, raketer och smällare sattes i brand efter att vi ätit oss proppmätta på diverse smaskigheter.

 

Med näten i sjön blev det att hämta hem fisken imorse. Lyckan var med oss den här gången så vi fick både strömming, abborre, sik och lax att mumsa på dagarna framöver. Både stor och liten var intresserad av fiskefångsten och omhändertagandet.

 

Ikväll blir det nog en sväng via duschen för att tvätta bort "skäridofterna" som sitter i hud och hår. Bland annat brasrök, fiskfjäll och små sotiga fingrar har vi med oss hem.

 

 

 

Jag skulle vilja lära mig den här vackra, norska texten som jag tycker passar bra just till villaavslutningskvällen! 

The simple life

 

 

 

 

 

Det blev augusti som blev vår villamånad på riktigt i år. Övernattningarna och dagarna på "öijen" har blivit fler än tidigare under hela sommaren. Pappa och Michael har jobbat med att timra upp en liten stocklada på villatomten och idag eldade vi en stor brasa av ris och kvistar. Vädret har varit nyckfullt men ändå väldigt spännande och mäktigt att ta del av. Att vara där mitt i naturen och också rätt beroende av naturen och vädrets skiftningar passar mig bra. Man far inte och kommer hur som helst utan får snällt sätta sig till ro och invänta lämpliga vindar och eventuellt uppehåll. När mörkret kommer på kvällen är det i det levande ljusets sken du spelar kort, försöker läsa eller bara umgås. Jag tror det gör mig lugn och mer i nuet när det finns dessa naturliga begränsningar att luta sig emot. Utedasset, regnvattnet i tunnan, bär och svamp ur skogen och eld i spisen är mitt sätt att njuta av "the simple life".

Åter igen in i vardagsrutinerna

Jag började jobba igen den här veckan. Det blev byte av placeringsort, nytt arbetsrum och nya kollegor. Alltså en hel del praktikaliteter att installera sig och få ordning på alla mappar, papper och annat tavara samt att lära sig nya namn och börja hitta i de nya korridorerna. Igår jobbade jag även lite på Lantdagen i Korsnäs så det blev en rätt intensiv första vecka helt enkelt. Idag har jag därför inte lagt många strån i kors.

 Jag gjorde en liten båtutflykt med dessa sköna, slappa typer.

 

Och så fastnade jag ju ett antal timmar i en annan historia.

 

Vår semesterresa denna sommar

Det har blivit något av en underbar tradition att vi tar och åker på en semestertrip med våra goda vänner någon gång mitt i sommaren. Det här var tredje året vi gjorde varandra sällskap. Vi har alltid haft barnen i fokus vad det gällt resmålet, för oss vuxna är det ju huvudsaken vi får vara tillsammans, äta och dricka gott. Och med glada och nöjda barn är det alltid lättare även för oss vuxna att umgås och må gott. Resan gick i år till grannlandet i väster, mer noggrannt till landskapen Västerbotten och Norrbotten. Under den fem dygn långa trippen hann vi med att besöka, Umeå, Skellefteå, Pite Havsbad som var huvudmål för resan,  ett kort stopp i Haparanda och en övernattning i Uleåborg.

 

 

 Barnen på taken i Umeå! Härlig stämning på torget och uteserveringarna en vanlig onsdagkväll i juli i den stan. Live musik både här och där.

 

 

 

I Lilleputtlandet i Skellefteå fick barnen pröva på lite av varje längs en äventyrsbana i skogen. Där fanns bland annat BMX-cyklar att testa.

 

 

 

Pite Havsbad gjorde verkligen rätt för att kallas den norrländska rivieran. Kilometer lång sandstrand, långgrunt och underbar sandbotten. Varmt och rent vatten. Vi mådde härligt som strandlejon i dagarna två.

 

Dessutom bjöd stället på massor med andra skojiga aktiviteter för barnen och trevliga restauranger för oss vuxna. Vi hann med lekland, tivoli, hoppborgslandskap och lekpark. Och då lämnade vi ändå en hel del oprövat till en annan gång. Och allt var samlat på ett och samma ställe. Så på kvällen efter att vi ätit middag på någon av restaurangerna lyssnat lite på någon trubadur, t.ex. Nicke Sebbas kunde vi ge barnen en sista lekstund för att trötta ut sig ordentligt innan läggdags. Riktigt bra ställe att semestra på med barn, endera bo på hotell som vi, eller i stuga, husvagn eller husbil.

 

Det har nu gått en vecka sedan vi kom hem, men denna härliga värmebölja som rått här hemma har krävt all min uppmärksamhet den senaste veckan.

En rak höger till mig själv

Jag blir lite lätt förbannad på mig själv. Varför har jag i flera månader, jaa kanske närmare ett år undvikit att sysselsätta mig med det som ger mig så stor njutning och avkoppling. Jag förstår inte varför jag någonstans prioriterat bort just den av mina favoritsaker att göra. Jag var in på biblioteket idag och lånade en bok som jag just hört talas om i radion och sedan jag öppnade pärmarna har jag varit fast. Så där att jag med  snabba små medel gjort vad jag kunnat för att hålla ungarna nöjda, stod vid spisen med boken i ena handen och ville inte släppa taget. Att fokusera och koncentrera på texten gör att alla andra tankar hålls borta och att jag är totalt avkopplad från verkligheten och istället fullständigt fri i fantasivärlden. Just nu läser jag "Livet efter dig" av Jojo Moyes.

Bröllopsdag!

Firar vår sjunde bröllopsdag idag! Jordgubbar i soffan och prinsessan Victorias födelsedagsfest i rutan bjuder på bra underhållning. Våra två små somnade in innan tio ikväll och det får man se som en skänk från ovan!

Sommarkvällar

 

 

Sen var den ju här i år igen då också, årsdagen för storebrors sista levnadsdag. Och även den dagen var en sådan här varm, solig dag med tryckande hetta. En sån dag när det nästan ryker från asfalten och kläderna klibbar på kroppen. Värmen, dofterna och den vindstilla kvällen gör att jag i mitt inre enkelt förflyttar mig till den kvällen för 23 år sedan när olyckan på någon sekund förändrade mitt och flera andras liv för alltid framöver. Jag minns var jag var, med vem, vad som sades och känslorna av ovisshet som fick sin förklaring morgonen därpå.

 

Sakta simmat med en syster

Nu börjar det falla på plats. Nu har jag inte bara grabbarna här runt knutarna utan idag kom även syster och M hit till oss. Vi har suttit under en stor gran på vår barndomsgräsmatta och pratat, rullat i gräset, skrattat med barnen och våra föräldrar. En familj i tre generationer samlad för att vi vill och för att vi har varann. 

Solen har värmt på riktigt i flera dagar nu och idag blev strandlivet äntligen verklighet. Lekte och plaskade med barnen på stranden idag under Folkhälsans ledning och ikväll fortsatte vi i alldeles egen regi. Sakta simmade syster och jag ut i det lugna, blanka havet bredvid varandra tillsammans. Såsom jag också gjort med både min mormor och mamma.

Sommarkvällarna har blivit ljumma och myggen är närmast obefintliga. Vackra kvällar har nu avverkats på terassen, på gräsmattan och i studsmattan. Ljuset, stillheten, fågelkvitter och sköna samtal gör just nu denna tid till den allra bästa på hela året. Jag tankar, laddar, njuter och försöker konservera i min kropp inför kommande tider. Jag fyller helt enkelt på förråden med systersällskap, underbart grabbgos, solstrålar, värme, ljus och allt det där som för mig känns viktigt och på riktigt.

A walk with talk

En skön stund med en vän. Bara vi, våra tankar, vårt tjatter och våra skratt. Promenad genom byn ikväll och lämpligt utplacerade bord och bänkar för vårt umgänge. Tacksamhet, glädje och njutning. Endast en kall cider saknades, men den kommer vi ihåg nästa gång. 

Semester it is!

Jaa, feelisen är här! Även fast jag kände mig lite orolig innan att hitta den avslappnade semesterfeelisen som behövs för att kunna koppla av och vila från jobbet på riktigt. Jag tog arbetshandledarens tips på bokstavligt allvar och bokade in program de första dagarna av semestern för att bryta på riktigt. Jag har umgåtts med barnen, systerpojkarna och vänner sen i fredags och det känns bara så bra. Så nu är det bara att fortsätta att tralla på så här i flera veckor ännu!

Midsommarvädret i perspektiv

 

Prognoserna var dåliga hela veckan innan. Vi drog ut på att bestämma var vi skulle fira till sista stund. På fredagmorgon öste regnet ner och vid lunchtid kom en alldeles otrolig hagelskur. Men sen ljusnade det och vi packade, hoppade i båten och tog sikte på Harvongöijen. Gästerna kom, solen sken, vinden var svag, men temperaturen låg. Vi åt och drack, metade, håvade, rodde och en hel del annat. Midsommarnatten var ljus och vi stannade upp länge.

 

Igår var solen också där på morgonen och förmiddagen, barnen fortsatte där de slutade kvällen innan och trivdes i varandras sällskap. Vi for även på en liten vandringsutflykt till Hamnträsket och inte ens där fanns några mygg igår. Sent igårkväll kom regnet och då gjorde det absolut ingenting längre. Vi satt inne och eldade och myste. Älgtjuren simmade i viken i kvällsregnet, en vacker naturupplevelse. Även svanfamiljen har gjort oss sällskap hela helgen. En fin midsommar helt enkelt!



Byte av rytm och tempo

Semestern inleds efter midsommarhelgen och jag har nog aldrig behövt dessa lediga veckor tidigare, lika mycket som jag behöver dem nu. Det har varit en intensiv vinter och vår med både arbetsuppgifter och känslor av alla de slag. Den fantastiska arbetsgemenskap där jag fått känna mig trygg och hemma de senaste åtta-nio åren, den splittras och vi får lov att hitta nya konstallationer, relationer och en ny arbetsvardag att trivas i. Jag dras med så otroligt blandade känslor... tacksamhet och sorg över de som varit och spänning och framtidstro inför  det nya. Men först, semester.

Sovmorgnar, möjlighet att ta dagen som den kommer, umgås mer med vännerna i livet och förhoppningsvis några dagar med sol och värme också. Vara med barnen och försöka åstadkomma en bättre synkning än den vi dragits med på sistone. Helt enkelt dags att hitta en ny rytm, ett annat tempo och en djupare andning. 

Chill out

 

Efter en arbetsvecka som tärt på välmåendet så gör helgens smekande värme ytterst gott. Med ett hav av känslor som vibrerat under huden, jaa till och med gett vika för korta, synliga och oreglerbara utbrott så gör jag nu mitt bästa för att bearbeta, förstå och hantera situationen och mina reaktioner. Naturen och de yttre förutsättningarna är av högsta klass och hjälper mig att hitta lugn och jag försöker njuta av den underbara försommar med all dess ljus, grönska, blomster och dofter.

 

Den stora vasen med syren i är mitt senaste inköp från Zelected By Houze á la Petra. Sen har också familjen fått ett gammalt klaffskåp i arv som vasen står på, men det kan ni få mer av sen när jag fått några fina bilder tagna av det.

 

Fredagsvinet blev det här och den här gången var det nog namnet på vinet som fick mig på fall.

Chill out vad var jag behövde!    

 

Kvällsterapi

 

Erkänner att hushållssysslan vika kläder faktiskt hade en viss terapeutisk inverkan på mig ikväll. Jag satt på golvet och vek barnens kläder i någon timme och märkte sen när jag var klar att hjärnan hade vilat från alla andra tankar under tiden. Paus i huvudet och bara en totalt konkret syssla som dessutom gav mig tillfredsställelse via resultatet. Fina högar, rena kläder i uppordnat skåp.

Sommarens skötebarn

 

Lilleskutt och Minihopp flyttade hit för ungefär en vecka sedan. Första dagarna var de riktigt blyga och reserverade, men redan nu är de mer vana med oss och kommer fram och inväntar servering när vi kommer fram till buren. De äter väldigt mycket tycker jag, allt man sätter in försvinner inom några timmar och då är de ju ändå rätt små ännu. Än så länge är barnen rätt intresserade och måna om att kaninerna ska få mat flera gånger om dagen, så det är väl bara att hoppas att det håller i sig.

Byn blev grön och slog ut i blom

Och dessutom doftar det underbart på cykelturen genom byn av alla häggblomster!

Rösta, rösta, rösta!

Om du inte hör till dem som förhandsröstat så uppmanar jag dig att imorgon uppsöka vallokalen och delta i EU-parlamentsvalet! Det är viktigt, viktigt! Väldigt mycket av vad som händer här i Finland, i Österbotten och till och med i din stad eller lilla by har att göra med de beslut som fattas i parlamentet. Därför är det av största betydelse att vi har någon där som förstår sig på Finland, Österbotten och landsbygdens specifika behov och styrkor. Bland SFP:s kandidater hittar du nog flera som besitter just dessa kunskaper så iväg till ditt eget röstningsställe och sätt din röst på någon av kandidaterna 172-191! Låt inte den underbara sommarvärmen som hittat hit hindra dig, utan ta en liten snabb röstpaus så kan du sen med en känsla av uppfylld medborgerlig rättighet fortsätta njuta av vårt vackra land i EU!

Fem år av gränslös, villkorslös kärlek

 

Vi har firat Wilmers fem-årsdag här i veckan och fortsätter ännu imorgon. En pratglad, uppmärksam, aktiv pojke som redan lärt oss så mycket om vad livet och kärlek handlar om, som vi nog inte visste innan vi träffade dig. Du är den med ett känsloregister som gör rejäla svängningar på nolltid, den som alltid vill vara mitt där det händer, den som gärna underhåller och skojar till det. Underbar och älskad!

 

Födelsedagen har du väntat på jättelänge, planerat och skrivit listor och lappar. Önskan om en vampyrfest med mörker och marschaller var lite svår att uppfylla så här i slutet av maj så efter en del diskussioner accepterades också Angry Birds som tema. Den här gången blev rädslan att misslyckas med tårtmakeriet för mig för stor så istället fick tipset om Andreas Knips hembageris goda tårtor rädda sonens specifika tårtönskemål. Och den Bomben, den var riktigt, riktigt god!

I en kokande gryta

 

 

Vi följde med pappa på tävling idag. Vi landade någonstans i skogen mellan Nykarleby och Jakobstad i ett grustag. Det var soligt, varmt och dammigt. Ungarna kastade stenar, jagade varandra, åt och drack. Jag solade mina armar och gjorde mitt bästa för att sära på dem och medla i slagsmålen. Mannen startade, orienterade och kom i mål. Sen for vi hem.