söndag 28 januari 2018

Vinteraktiviteter

En helt och hållet ledig helg låg framför oss i fredags. Plusgraderna och regnet som sänkte mitt humör i veckan var försvunna. Åter igen några minusgrader och jag njuter av vintern igen. Det blev verkligen ett maximerat intag av frisk luft och vinteraktiviteter denna helg. Rinken var i topp skick efter att regnet som föll frusit till is så det har blivit matchkväll både fredag och lördag. Riktigt roligt att alla åldrar och nivåer spelar tillsammans. De yngre blir bara bättre och bättre och de äldre är så duktiga på att visa hänsyn, dela med sig av pucken och ge målchanserna till de yngre. Ibland blixtrar det dock till så det bara swischar på isen av tilltända vuxna också. Jag kan ju inte heller riktigt behärska mig när målläge infinner sig. 

Lördag innehöll förutom ishockey även långpromenad med god vän och sparktur med familjen. De små vägarna som inte alls sandats var perfekta för att åka på med sparken. Det gick både smidigt och snabbt att förflytta sig kilometer efter kilometer. Bara matsäcken är med hålls ju de flesta glada och nöjda. Det var stilla, disigt, isigt och nästan snudd på ödsligt på vår tur. Bara vi och tystnaden. 


Idag var det dags för en efterlängtad slalomdag. Hela jullovet väntade vi på kölden och snön men då räckte den inte till, men nu har också backarna här omkring kommit igång. Yes! Sotkanrinteet i Kauhajoki blev dagens mål. Efter sex timmar i backen med vänner är vi alla rätt nöjda. Backarna var fina och ingen gjorde illa sig. 

Nu är jag rätt mör och känner mig smått krasslig, får se hur det känns imorgonbitti. Kanske för mycket frisk luft kan vara skadligt också? :)

tisdag 16 januari 2018

Bildbomd från kryssningshelg

Jag och mannen åkte senaste helg i väg på kryssning i alldeles vuxet sällskap. Pälsfarmarföreningen stod som arrangör och jag fick följa med. Tidig start på fredagmorgon mot Helsingfors och Saga Furs. De flesta av damerna i bussen passade under tiden männen inspekterade skinnsorteringen att besöka det blågula varuhuset. Åtminstone jag som inte skulle ha något, gjorde ändå av med någon hundralapp.  
På båten på kvällen blev det god mat och goda drinkar. Under nattens sena timmar dansades det också en hel del på båten. Det sköna med dessa Helsingforskryssningar är ju absolut tidtabellen, vi kom ombord kl. 17 och anlände till Stockholm kl.10 följande morgon. Hytten hade vi till vårt förfogande under hela kryssningen vilket också var väldigt skönt. 


I Stockholm mötte vi upp med syster och Marco som passade på att komma in till huvudstaden för att hänga med oss några timmar. Det var skoj, vi strövade och bongade sevärdheter, shoppade lite och åt en god lång buffélunch tillsammans. 
 Riksdagshuset
 Kungliga dramatiska teatern
 Kungsträdgårdens isbana
 Slottet



Hötorgets dofter och ögongodis gjorde oss hungriga.






Buffén vi hittade var verkligen rejäl och bjöd på starka välsmakande rätter!


Sveriges största Desigual affär var så färgsprakande och spännande att jag mest uttryckte förundran över alla vackra, ovanliga plagg.

Det blev dock ingen shoppingpåse från Desigual denna gång, men istället från fina NoaNoa.

På hemvägen mötte vi på Ville Viking som påminde oss om de små där hemma som också så gärna skulle velat vara med. Men någon gång ibland är det också skönt och nödvändigt att känna lite av det där, vem vi var tillsammans utan barn?

måndag 8 januari 2018

Äntligen vintersport

Nu har köldgraderna och snötäcket varat så pass länge så att man iallafall hunnit känna av vintern. Vi har haft is på rinken och skrinnat redan i någon vecka, pulkbacken har bjudit på fartfyllda åk längs isiga spår och ikväll blev det premiär i skidspåret. Utrustningarna är uppdaterade enligt längd, skostorlek och huvudets omkrets efter en del om och men. Hoppas säsongen varar någon månad nu. Ännu väntar vi väldans mycket på några utförsåk, men det behövs fler dagar med köldtemperaturer innan backarna här omkring är preparerade. Jag väntar också på ordentliga köldgrader för att istäcket ska lägga sig på havet. Långa promenader på isen med solnedgången i väster som sällskap hoppas jag ännu på i vår. 

onsdag 3 januari 2018

Födelsedag

Min sista lediga dag för denna gång var idag och samtidigt min födelsedag. Jag sov länge som vanligt och låg sen bara och njöt av värmen och den mjuka barnkropp som krupit ner som mittigris någongång under natten. Eftermiddagskaffet blev tillsammans med mamma, pappa och farbror Ralf. Kvällen spenderades på rinken med barnen och vänner. Jag lyckades till och med näta pucken ett par gånger under matchen. 

Tackar de hjärtligaste för alla gratulationer! Här kommer en av dagens presenter, ett familjeporträtt!

tisdag 2 januari 2018

Ett försök i att förstå

                         
När jag bara har ork och lust försöker jag låta litteraturen och böckerna föra mig in i andras världar för att som jag säkert nämnt tidigare, det gör min egen värld så mycket större och om inte mer begriplig men mer färgstark, mångfacetterad och det är väl ett försök i att förstå det mest intressanta enligt mig, människan. 

För några veckor sedan började jag läsa Åsne Seierstads senaste litterära reportage "Två systrar". Två norska tonårsflickor med somalisk bakgrund som plötsligt en dag försvinner utan familjens vetskap för att bli en del av IS. De senaste årens utveckling i världen och de krig, konflikter och de elände som drabbat särskilt Syrien och Irak har en viktig del i denna bok. Ingen av oss har gått helt oberörda av det som sker, vi har sett på nyheterna, vi har träffat människor på flykt från dessa länder, vi har hört om terrorattacker i västvärlden och på allt närmre håll. Vi har vetskap till en del om vad som sker, men troligen en väldigt begränsad sådan. Frågor som vem och varför ställer kanske de flesta av oss också, men så lämnar det där... Det är liksom rätt svårt och rätt krävande att få en större bild av det som sker och det är helt förståeligt. Därför rekommenderar jag åtminstone den som är lite intresserad att läsa boken, Åsnes journalistiska skildringar beskriver en utveckling och  ett händelseförlopp som till en början är helt obegripligt, men vartefter jag läste blev tydligare och tydligare.  


Familjen och alldeles särskilt föräldrarna till dessa två flickor är ju de som gjort denna bok möjlig. De valde trots den desperation de lever i fortfarande att dela med sig sin historia i hopp om att väcka andra föräldrar, familjer och samhället för radikaliseringsprocessens framgångar. Det är verkligen stort av dem att göra detta och på blotta sig för världen, som för utom att tacka dem även kan klandra dem rejält.  

Åtminstone känner jag att jag nu vet mer än tidigare om IS och deras arbetssätt, jag vet mer om Syriens konflikter och lokalbefolkningens villkor, jag vet mer om de mest radikala former att tolka religion på, jag vet mer om en helt vanlig familj som hamnar i en skärseld mellan hopp och förtvivlan och jag vet lite mer om ungdomars utsatthet och känslighet för att bli påverkade av tyvärr även onda krafter. Tack Åsne Seierstad! Första avslutade boken för året blev den.

 

måndag 1 januari 2018

Glimtar från nyårsafton


Jag som mår gott i goda vänners sällskap.

Vackert dukat bord.

Förrätt och varmrätt som avnjöts med goda drycker.

Tennstöpningen lyckades till slut och alla fick en egen figur/ansamling.